Historik

Strokeföreningens syfte

Att samla dem som fått stroke, närstående och andra personer som är intresserade av föreningens verksamhet
Att verka för utvecklingsarbete och forskning samt utbildningsinsatser och sprida kunskap om stroke.
Att skapa opinion och påverka samhället i syfte att öka kunskapen om stroke och därmed åstadkomma bättre levnadsvillkor för de som fått stroke och deras närstående
Att verka för att de som fått stroke får en god sjukvård samt får en effektiv rehabilitering och eftervård.
Att stimulera samverkan mellan samhällsorgan, näringsliv och andra organisationer.
Att vara ett stöd för dig och dina närstående.

Föreningens historik 1993-2016
Strokeföreningen i Linköping med omnejd bildades 19.oktober 1993. Under hösten 1993 bildades en interimistisk styrelse bestående av medlemmar ur Länsavdelningen för Stroke. Länsavdelningen i Östergötland bestod av 125 medlemmar varav 64 av dem fanns i Linköpings närområde. Mötet den 19.oktober skedde i Musikrummet på Fontänen, det som i dag kallas Datorrumet, i närvaro av 14 medlemmar. Man framförde samtidigt önskemål att bli medlem i HCK i Linköping (De Handikappades Centralkommitté, dagens HSO) och att få disponera en lokal på Fontänen.

Föreningens första styrelsemöte skedde sedan 1 juni 1994, efter att alla administrativa detaljer blivit klara. Till styrelse valdes Länsföreningens styrelsemedlemmar som då bodde inom föreningens upptagningsområde. Styrelsens kompitens och erfarenhet ledde till att verksamheten kunde komma igång tidigt med både studiecirklar, föreläsningar, resa och julbasar. Kommunalt bidrag tillsammans med inkomster från en julbasar, innebar att man hade drygt 10 000 kr i kassan med ett medlemsantal på 84 personer.

Fontänen och föreningenslokalen blev bas för föreningen och dess medlemmar. I samma lokal hade Länsföreningen sin expedition. År 2000 införskaffades dator och föreningen fick hjälp av förbundet att skapa en Hemsida, som har förbättrats genom egna initiativ. Fontänen utökade efterhand sin allmänna kontorsservice vilket underlättade utskicken till medlemmarna. Antalet medlemmar har varierat under åren som gått. När Mjölby fördes över till Motalaföreningen sjönk medlemsantalet, men ligger våren 2017 på knappt 200 personer.

Trivselträffar, månadsmöten, resor mm.
Redan från början fanns ambitionen att skapa tillfällen för medlemmarna att träffas. Man ordnade föreläsningar om intressanta ämnen att samlas kring. Här fanns tillfälle att tipsa varandra om problem och lösningar för att underlätta vardagen. Redan första året föreningen fanns erbjöds medlemmarna att följa med på en bussresa, men man fick vänta till 1996 på den första handikappbussen med liftanordning. Exempel på utflyktsmål man besökte under åren kan nämnas Mårbacka, Karlstad, Karlsborgs fästning, Trosa, Harstena, Askersund, Ädelfors m.fl. .

Redan första året deltog man i stadens julbasar på Stora Torget i Linköping. Man fanns på plats redan kl. 07.00 på morgonen med hembakat bröd, för att på eftermiddagen vända hemåt med välfylld kassa. Efter 10 år upphörde engagemanget pga. konkurrensen från många skolklasser, som såg samma möjlighet att tjäna pengar på julbaket. Julbord avnjöts på HSOs kursgård Missmyra utanför Åtvidaberg, senare på Von Dufvas restaurang i Linköping, innan man till slut hamnade på Fontänen, där föreningen fortfarande håller till.

Gymnastik
Föreningen tillsammans med DHR, Parkinson och NHR startade Rehab-gymnastik i landstingets lokaler i Ryds Centrum två ggr/vecka, där studenter med sjukgymnastutbildning ledde verksamheten. I Fontänens gymnastiksal fanns sen tidigare ytterligare en grupp som tränade, men den verksamheten upphörde under hösten 2011 pga. minskat intresse. Rehab-gymnastiken flyttade så småningom till landstingets lokaler på Garnisonen. Kommunens fasta åldergräns på 65 år för fortsatt rehabilitering väckte många protester, men åldergränsen kvarstår, dock ändrad till 66 år.

Projektet ”Egenvård vid Stroke” i samverkan med Äldreföreningen Seniorerna och Neurokliniken på Universitetssjukhuset. Det var riktat till Strokedrabbade och deras anhöriga och hade som syfte att underlätta vardagen, genom föreläsningar och samtal. Kursen kom så småningom att heta ”Kan vi förebygga stroke” där landstinget beviljade medel för genomförandet. Projektet ”Unga Stroke och Afasi” drevs av länsföreningen i Östergötland och startade med en projektanställd strokedrabbad person med möteslokal på Ryttargårdskyrkan i Linköping. Grupper startade även i Norrköping och Motala där gemensamma fortsättningskurser genomfördes på Marieborgs folkhögskola i Norrköping. Pengarna till projektet ”Unga Stroke” tog så småningom slut varför föreningen drev verksamheten i egen regi. Gruppen bytte namn till SMIL (Stroke Mitt I Livet) vilket innebar att alla var välkomna till verksamheten oberoende av ålder.

Sajten uppdateras regelbundet av Fontänen på uppdrag av STROKE-föreningen i Linköping Copyright gäller på bilder & text. Strokeföreningen i Linköping med omnejd är en förening "under" Stroke Östergötland och Stroke Riksförbundet.